Två finländska kvinnor har vittnat om att de, strax innan Olof Palme blev skjuten, samtalade med en man vid hörnet Tunnelgatan/Sveavägen – den så kallade dekorimamannen. En av kvinnorna uppger att hon kände igen mannen och därför tilltalade honom på finska, samtidigt som hon frågade om tiden.
Kvinnorna uppger att mannen då använde en walkie-talkie och sade att han var "upptäckt" samt frågade vad han skulle göra. Han fick till svar att han skulle strunta i att han blivit upptäckt. En av kvinnorna uppfattade även att han hade en pistol.
Efter mötet har kvinnorna olika uppfattningar om vart de gick. Båda menar att de passerade mannen norrut, men "Anneli" hävdar att hon drog in "Anki" i en port och övertygade henne om att de skulle gå söderut. Anki menar dock att de fortsatte mot ett skyltfönster de ville titta på. Detta leder till att de har olika minnesbilder av var de befann sig när skotten föll. Anneli menar att de precis hade passerat Kungsgatan vid skottögonblicket, cirka en minut efter mötet med dekorimamannen, medan Anki hävdar att de hörde skotten fem minuter efter mötet. Båda är dock överens om att de till slut begav sig till centralstationen och vidare till Ankis lägenhet, där Anneli sov över. På morgonen hörde de nyheten om mordet på radion och diskuterade kopplingen till mannen de sett.
Trots deras olika uppgifter kan hypotesen om dekorimamannen vara relevant att undersöka oberoende av hur man ser på Anki och Annelis vittnesmål. För att förstå detta bör vi undersöka en annan teori: möteshypotesen.
Möteshypotesen härstammar från vittnet Anders Delsborn, en taxichaufför som stannade för rött ljus vid Sveavägen. Han hade då dekorimahörnan rakt till vänster om sig. Eftersom han väntade på grönt ljus kunde han hålla viss uppsikt åt sidorna, men hans huvudfokus låg givetvis på trafikljusen.
Delsborn uppger att han såg en man och en kvinna, vars längd överensstämde med makarna Palme, samtala med en tredje man vid dekorimahörnan. Strax efter att trafikljuset slog om till grönt föll skotten och Delsborn såg Olof Palme falla till marken.
Delsborn är det enda vittnet som uppger att makarna Palme samtalade med mördaren innan mordet. Han säger att paret stod med ryggen vänd mot Kungsgatan medan mördaren stod med ryggen mot Dekorima. Om makarna Palme samtalade med mördaren kan det tyda på att de hade en tidigare relation eller att de stämt möte. Detta motsäger Lisbeth Palmes vittnesmål, vilket vissa tolkar som ett försök till mörkläggning.
Det är känt att vittnen ibland kan misstolka vad de observerar, särskilt under stressfyllda situationer. Delsborns vittnesmål är värdefullt men har vissa begränsningar. Eftersom han främst fokuserade på trafikljusen och väntade på grönt, kan han ha haft en begränsad uppfattning om detaljer i sidoperspektivet.
Delsborn kan ha sett två personer samtala med en tredje vid Dekorima, men det är inte säkert att dessa var makarna Palme och mördaren. Det är möjligt att de personer han observerade hade hunnit lämna platsen innan mordet, och att han av misstag antog att dessa var makarna Palme. Detta skulle kunna förklara varför andra vittnen inte har nämnt något samtal mellan Olof Palme och en okänd person. Vittnen kan ofta tro att de har full kontroll över vad de såg, men Delsborn hade inte konstant uppsikt över hörnan. Det är möjligt att personerna han uppfattade talade med mördaren hade hunnit lämna platsen innan mordet, och att han felaktigt antog att dessa personer var makarna Palme.
Finskorna uppger att de gått från Kungsgatan uppåt för att kika i fönster men varit tveksamma då de behövde ta tåget inom kort. Det är orsaken till att de frågade dekorimamannen om klockan.
Finskorna kommer från Kungsgatan och kommer därför att stå så som Delsborn beskriver. Vidare framgår det av finskornas förhör att den ena av finskorna är runt 15 cm kortare än den andra. Därför stämmer även finskorna in på längdförhållandena.
Morelius är ett vittne som stod parkerad med sin bil på nuvarande Olof Palmes gata. Han stod så till att skyltfönstret vid Dekorima var nästan precis framför honom. Hans beskrivning av paret Palme är som lyder: "... så kommer det två personer, varav den ena går något före, pch spm jag uppfattade var det en kvinna. Sen kommer det upp en man, nu efteråt så, hans stod alltså vid, om det är ett skyltfönster, eller mot väggen där redan när den här andra gruppen kom uppifrån Kungsgatan sett gående, när de hade gått förbi och kvinnan och mannen kommer gående då går han ut bakom och... sedan small det till två skott.--- nu efteråt uppfattar jag det som att han måste ha stått och väntat."
Den grupp Morelius talar om är ett sällskap på fem till sju personer som fortsatt norrut Sveavägen. Morelius menar i ett förhör att de hunnit runt 15 meter när skotten faller. I ett annat förhör säger han att de passerade flera minuter innan mordet. Detta sällskap antas ofta vara det sällskap som vittnet Björman tillhörde.
Björkman har först gått norrut på Sveavägen med ett sällskap på totalt fyra personer. Sällskapet var inledningsvis större. Sällskapet stannade vid en bankomat där två uttag gjordes. Uttagen är tidsstämplade till 23:16 respektive 23:17. Det skall dock beaktas att bankomaters klockor inte var synkroniserade med Fröken Ur utan mot en central klocka, vars tid kunde avvika från Fröken Ur. Bankomatens klocka fick dessutom lov att avvika två minurer från den centrala klockan. De som gjort uttagen har inte hört skotten, vilket kan tolkas som att uttagen verkligen gjordes flera minuter innan mordet, och att sällskapet hunnit så långt att ingen reagerade på skotten, eller att sällskapet var inne i det rum där bankomaten fanns precis vid den tid då skotten föll, vilket skulle förklara varför de inget hört.
Morelius fästmö gör sitt uttag 23:17 enligt bankomatens klocka, men det sker samtidigt som skotten föll, vilket officiellt har fastställts till 23:21.
Morelius olika tidsangivelser och bankomattidernas osäkerhet gör att ingen slutsats kan dras om gruppen som Morelius sett röra sig norrut. Det överförfriskade gänget stämmer in på Björkmans sällskap, men var de kvar i lokalen eller var de långt bort när skotten föll och varför säger Morelius att de är 4-7? En möjlig tolkning är att Morelius försöker skapa ordning på lösa minnesbilder. Vill vi tro på Anki och Anneli kan vi anta att de rört sig norrut precis bakom eller framför Björkmans gäng och därför räknats som en stor grupp. De kan därefter ha tagit sig till Dekorimas port och vänt söderut direkt, som Anneli anger. Att en grupp om två rört sig söderut medan de andra gick norrut finns visst stöd för i ett förhör med Morelius i November.
Björkman är vittnet som gått efter makarna Palme och sett mordet bara fem till tio meter framför sig. Han har därvid gömt sig i en port strax före korsningen. Några menar därför att Björkman är den individ som givit upphov till tanken om en man som stått och väntat vid Dekorima, den man som Morelius såg. Morelius säger aldrig uttryckligen var en man skall ha stått, om det var vid skyltfönstret eller vid en port. Vittnet Fauzzis uppgifter talar mot att Björkman skulle vara upphovet till tanken om en Dekorimaman.
Fauzzi har i nyktert tillstånd vandrat Sveavägen norrut, passerat tunnelvägen och kort tid därefter mött paret Palme och efter dem sett en man matchande Björmans utseende, ålder och klädsel. Eftersom Björman själv placerar sig gåendes efter makarna Palme denna sträcka är det med all sannolikhet Björkman som Fauzzi iakttar. Fauzzi uppger att mannen gick lite konstigt, men uppfattade honom samtidigt som Palmes livvakt. Att Björkman gick konstigt kan antagligen bero på kvällens alkoholintag, som Björkman redovisar i sitt förhör. Fauzzi ser ingen annan. Björkman själv däremot ser makarna Palme gå med en tredje person, som han uppfattar som hör till samma sällskap. Björkman och Fauzzi har inte riktigt samma uppfattning om var Björkman har börjat gå efter makarna Palme, men Björkman var å andra sidan rätt berusad och har ingen aning om vart hans eget sällskap försvann. Men eftersom Fauzzi ser Björkman efter Palme vid Skandiahuset så måste den som Björkman ser gå efter Palme ha kommit ut efter makarna Palme någonstand utmed denna sträcka. Det kan då vara Stig Engström eller dekorimamannen. Mot att det skall vara Engström talar att Engström inte haft bråttom ut från Skandiahuset. Det blir då orimligt att tänka sig att han bara råkar stöta på Palme samtidigt som han bär på en lätt tillgänglig revolver.
Vi vet inte om Anki och Annelis vittnesuppgifter är korrekta. Om de är korrekta skall vi notera att skotten som dödad Olof Palme kraftigt begränsar alternativa scenarier. Fauzzi och andra har iakttagit Björkman. Bägge dessa har hört skottet vilket placerar dem på rätt tid och plats. Fauzzi uppger var han mötte makarna och var han befanns sig när skotten föll. Han mötte dem 90 meter norr om mordplatsen och hörde skotten när han gått ytterligare 110 meter norrut. Det betyder att det inte finns någon chans för någon annan att passera Björman och börja följa efter makarna Palme. Auzzi tvingar oss att anta att mördaren måste ha väntat vid Skandiahuset och anslutit någonstans utmed den 90 meter långa sträckan som blev Olof Palmes sista promenad. Björkman och Morelius är överens om att mördaren gick bakom Palme, dvs kom norrifrån. Morelius har även han sett mordet och hört skottet. Även om vi antar att Anki och Anneli ljuger måste vi anta att någon anslutit mellan Björkman och makarna Palme utmed Skandiahuset. Det kan vara Engström och det kan vara dekorimamannen.
Det finns goda skäl att anta att finskorna verkligen är nyckelvittnen som kan vara lösningen på mordgåtan. Delsborns vittnesmål styrker att någon verkligen talat med mördaren kort innan mordet. Morelius vittnesmål styrker även det att mördaren väntat in paret Palme. Hans vittnesmål används ofta som bevis för att ingen sett Anki och Anneli. Om vi utesluter att makarna Palme samtalade med mördaren tvingas vi leta efter några som gjort det. Endast Anki och Anneli har anmält sig. Därför är slutsatsen att deras vittnesmål kan vara oerhört viktigt. Polisen har dock antagligen lagt det åt sidan i tron att Morelius vittnesmål utesluter Anki och Annelis närvaro, men vi har sett att det är en övertolkning av Morelius vittnesmål. Han kan lika gärna ha sett dem gå norrut och trott att de hört till Björkmans sällskap och sedan missat att Anki och Annali vände söderut.
Påståendet att ingen sett Anki och Anneli måste avfärdas. Det finns inget vittne som uppger sig ha haft platsen under uppsikt före mordet, förutom Morelius, och han kan mycket väl ha sett dem. När skotten väl faller är de två drygt 100 meter från platsen och kommer därför helt naturligt inte att registreras av någon. De uppger sig höra skotten när de är i korsningen Kungsgatan/Sveavägen, drygt 100 meter från mordplatsen. De har begivit sig skyndsamt dit då mötet uppfattats som hotfullt.
På samma sätt måste det avfärdas att "ingen annan sett dekorimamannen". Morelius har haft platsen under uppsikt. Att Fauzzi inte sett någon gå mellan Björman och Palme stärker tanken att en väntande person anslutit efter makarna Palme och skjutit Palme några sekunder därefter. Det tyder på att någon väntat och varit beredd. De som sett mordet i övrigt har kommit för sent för att kunna varken bekräfta eller utesluta förekomsten av en väntande dekorimaman, en dekorimaman som via walkie talkie vet att Palme är på väg och väntar med ett vapen.
Källa till förhöret med finskorna är Sven Anérs webbsida. Finskornas promenad visas även i filmer på YouTube men kvinnornas promenad från mordplatsen avviker i filmerna från den väg de tog i förhöret som Sven Anér redovisar.
På senare tid har ett onlinearkiv utarbetats. Sök där efter Anki, Anneli, Delsborn och Morelies: Palmearkivet